Tierd wednesday.
Här sitter jag och väntar på att tiden ska gå. Ungefär. Arbetsdagen började inte jättebra, möttes av två gråtande tjejer när jag kom till deras skola. Av den enkla anledningen att de ville att mamma skulle hämta dom istället. Undrar vad alla trodde om mig egentligen. Jag menar, det är inte första gången de gråter/blir sura för att det är jag som kommer och hämtar dom... Resten av dagen har varit lite halvt kaos artad. Det var en annan familj med tre barn över i eftermiddags och med sex barn blir det ganska mycket. Och högljutt. Och sen var barnen speedade hela kvällen, i nån kombination med trötthet. Och det är väl lite därför jag känner som jag gör nu, trött i hela huvudet och låt tiden gåååå... Pratade med Lisa i helgen, om aupairandet och allt det där. Och vi kom fram till att varje onsdag känner man "uh, tur att det bara är x månader kvar" medans man varje fredag/lördag säger "aaah, bara x månader kvar i underbara cali, måste ta vara på tiden". Lustigt hur väl det där stämmer in på mig, och henne, och säkert en hel del andra au pairer ;-)
Men imorgon är en ny dag!
