victoria

Ligger i min säng och tittar på lite avsnitt ur Grey's anatomy. Och funderar lite smått över livet. Hur allt förändras, hur det svänger upp och ner, hur saker man förr aldrig lagt en tanke på plötsligt upptar löjligt mycket tid i huvudet. Hur man börjar uppskatta andra och nya saker än man gjort tidigare. Hur man ibland önskar att man var liten igen, men oftast är väldigt nöjd över att vara där man är nu och styra över sin egen tillvaro. Just nu har jag mycket tid att fylla med funderingar, som iallafall oftast är fina och bra. Jag är lite av en rastlös själ, speciellt när min sociala sida inte får tillräckligt mycket utlopp. Jag tycker om att vara omgiven av människor, men just nu är det lite mer bristvara än tidigare, då jobbet ofta är ensamt, och Luleå är ganska tomt på de jag brukar se varje dag, och så kanske det till och med är lite för litet... Jag blir rastlös och söker nya, ibland alldeles för stora drastiska utmaningar. Men jag vill se det som en bra egenskap. Men just nu vet jag inte riktigt hur jag ska stilla min rastlösa själ, men jag ska göra mitt bästa för att fylla dagarna, på ett bra vis. Utan några drastiska förändringar :-)