victoria

Fascinerad av det faktum att solen knappt går ner längre. Upptäckte det igår då jag cyklade från majvägen vid tolvtiden och professorsvägen vid tvåtiden, på natten alltså. Solen går ner men det blir liksom inte mörkt, det är precis som att den vilar strax under horisonten och ger ett fint ljus hela natten. Inget mig emot! Är så underbart att vakna med solen på morgonen och ha dessa långa kvällarna, man blir ju inte trött! Får passa på att njuta då vintern blir tvärtemot och jag kommer vara allt annat än pigg i mörkret. Det får bli mycket vitaminer och grejer till vintern tror jag... Nu ska jag titta lite till på den fina röda solen som går ner mot horisonten mellan molnen innan john blund kallar.