victoria

Ligger i soffan och är lite osmidig kan man nog säga. Var och tränade mina gympatjejer igår i hallen där jag tränade under alla år och kunde inte riktigt hålla mig ifrån det. Blev några saltos och hjulning flickisar och det känns idag. Desstuom mötte jag Jenny på ett träningspass i eftermiddags så träningsverken kom som ett brev på posten. Och även fast jag ojjar mig lite emellan åt (när nån kramas får hårt eller när tekoppen är full och för tung, haha) så är det underbart! Annars har jag haft en jättebra dag, känner att mitt gamla glada, hoppfulla jag smyger sig tillbaka. Skypade även med mina små tjejer i kalifornien ikväll, så kul att få se dom igen! Lite komiskt att jag fortfarande ibland kommer på mig själv med att säga "mina tjejer" och "hemma" om Stanford och Kalifornien. Lämnade en del av mitt hjärta där och undrar om jag någonsin kommer att känna den obeskrivliga lycka igen, som jag fick uppleva ett par gånger. Ni vet sådär så man vill nypa sig i armen och undrar om det verkligen är verklighet, att livet kan vara och kännas så bra, just då? Ja, herregud. Men jag njöt i fulla drag. Kanske för att jag visste att det snart skulle ta slut?