victoria

Men glömde ju berätta om dagens höjdpunkt! Efter en alldeles för lång och seg dag i huset tar barnen sina cyklar och värdmamman hunden och vi traskar ner till en park i närheten. Av en slump är den söta lilla killen (skrev om honom några inlägg ner) och hans bröder med sin au pair i den parken. Så fort den här underbart gulliga tvååringen får syn på mig springer han med öppna armar och ett leende från öra till öra emot mig och ger mig en kram! Det är för mig ett frågetecken hur den här tvååringen kan vara så söt mot mig, undrar liksom vad jag gjort de tre gånger som jag träffat honom! Men jag klagar absolut inte, undrar bara varför inte mina barn är så söta mot mig när jag kliver ut genom min sovrumsdörr på morgonen... ;-)