Fredag

Först och främst vill jag säga grattis till alla som tagit studenten! Kan inte förstå att det var ett år sen jag stod där med lyckoruset och vita hatten!

Har haft 2½ soliga härliga dagar med familjen här i Stanford. Jag har jobbat en del men vi har ändå hunnit med lite, igår blev det förstaa stoppet på Starbucks, vidare mot University Ave sen till Stanford shopping center. Sen var det jobb innan jag tog med mamma till en scrapbooking butik på kvällen och sen hela familjen ner till universitet en sväng. Imorse vaknade jag upp tidigt (har sovit på golvet emellan mina 4-åringa tjejer "we can call it a sleepover!") och jobbade hela förmiddagen innan det bar av mot San Francisco med tåget. Checkade in familjen på deras hotell innan vi gick vidare. Vi hann med Pier 39 och Fishermans Warf och avslutade dagen med middag på Rainforest Cafe. Sen skulle jag hinna med tåget tillbaka 7.30 pm, vilket slutade med att jag fick springa de sista tre kvarteren, köpte biljett i all hast och hann precis på tåget innan det rullade söderut. Jag måste tyvärr jobba en del till innan det blir semester för min del. Väl på tåget började tårarna rulla, förvånande nog. Efter att pappa ringt (han och petter följde mig till tåget, innan jag fick springa) för att bara fråga om jag hann med tåget så blev det lite för mycket. Jag är så otroligt glad att de är här, bara en sån sak att få spontana, varma, kärleksfulla kramar gör mig helt lycklig. Att se deras svenska nummer på mobildisplayen har inte hänt på nio månader. Att veta att de är här, men att de om två veckor ska åka hem utan mig är just nu jättejobbigt. Jag som trodde att det skulle gå hur bra som helst de sista månaderna, just för att de är de sista, och jag tycker ju om soliga kalifornien! Men så känns det inte alls nu. Det är så himla svårt att förklara hur jag känner, hur det är att vara au pair och hur det känns att få besök av människor jag saknat! Förövrigt har jag med all säkerhet slått personligt rekord i tårar under detta år. Båda ledsnatårar, glädjetårar, medlidandetårar, ja alla möjliga tror jag! Längtar tills på onsdag då det är slut jobbat på en vecka och det blir semester! Fram tills dess blir det jobb.
Och så tar vi en dag i taget! :)



Just nu blir det uppmuntring med marabou choklad! Fick en massa gott som jag saknat av familjen, godis, choklad och grovt bröd!!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0