Från gaten
Hamnade på Starbucks på university ave igår kväll, killen som jag en gång beställde en hot chocholate på skim milk med whipped cream utav som sen dess alltid frågar om jag ska ha denna kombination, frågade varför jag inte log, "going home tomorrow" blev svaret och bara därför fick jag en gratis latte av den andra killen, som jag aldrig träffat. Han kände också en au pair som precis åkt hem och han sa att han kände igen minen, tyckte synd om mig och tyckte inte att jag skulle behöva betala för min sista cinnamon latte i usa. Jag saknar redan alla undebara människor, sociala amerikanare, vänner från olika ställen i världen, värdbarnen, köra på 280, 101, golden gate brons röda färg, den blåa himlen utan en skymt av moln, 30+ grader, starbuckskaffe, åååh finns inget slut! För att toppa gårdagen så hade jag nog det jobbigaste av alla hejdå. Att säga hej då och inte ha en aning om när nästa gång blir är bland det värsta jag gjort!
De senaste veckorna, eller månaden, har varit den bästa under mitt år. Har spenderats med underbara människor och vid fantastiska platser så som Yosemite, Sausolito, San Francisco och Stanford. Jag har njutit av varenda sekund! Men visst är det alltid så, man vill ha det man inte kan få. Jag vet inte när jag kommer att få träffa alla dessa underbara människor igen och se alla fantastiska platser. Och leva det livet jag haft under detta året, det var en engångsupplevelse. Jobbigt är bara förnamnet. Men nu är det nog med det negativa!
När jag städade ur mitt rum läste jag igenom alla brev och vykort som jag fått under året. Och jag kan inte nog tacka er alla som skickat era ord över atlanten, mailat, skickat meddelanden och skypat med mig under året. Det betyder så otroligt mycket! Och utan era stöttande ord och era uppdateringar hemifrån hade jag nog aldrigt klarat detta! Att bara få ett hej och veta att allt är bra och att ni inte glömt mig har gjort många av mina dagar här. Tack, tack, tack, tack! Och samtidigt som mitt hjärta faller lite i tu just nu så längtar jag så otroligt mycket efter er alla och det ska bli så UNDERBART att få krama om er igen! Har längtat och saknat ett helt år!!!!
Här i gate 101 är det mixed feelings minst sagt, vet inte om det här blev nåt vidare bra eller sammanhängande, men det är straight from the heart, och precis så känns det just nu! Ickesammanhängande, saknad, längtan.
Nu är det boarding!
Kommentarer
Postat av: Ulrika
Söta du, tänk vad du upplevt och hur fort ett år kan gå.... Läääääängtar till imorgon när jag får krama dig på Landvetter. Bara 14 timmar kvar... Puss o kram
Postat av: Michaela
Ubeliveable! Kan inte fatta att du är hemma nu. Jag läste din blogg innan jag åkte och du har alltid gjort allting ett steg före mig här, så även hemresan! Hoppas allt gick bra och att du njuter av Sverige! (:
Trackback
