victoria

Det är lite lustigt det där med hemlängtan. Jag längtar absolut inte hem, har ju bara varit här i drygt två veckor, det är bara början på mitt usa-äventyr! Men ändå kan jag sakna mina underbara vänner, familj och pojkvän så mycket emellanåt. Önskar ibland att jag kunde hämta upp er bara för en fika eller en promenad. Jag vill inte påstå att jag haft de allra lättaste första två veckorna, att flytta in i en ny familj och anpassa sig till allt vad det innebär är inte det lättaste (iallafall inte i mitt fall). Man har olika åsikter, traditioner och sätt att se och hantera saker och ting på. Men det är väl det som är en del av grejen, att få uppleva något helt nytt! Och jag tror att det är väldigt olika för alla hur den första tiden upplevs. Och för eller senare kommer jag att längta hem. Faktum. Och om typ tre veckor kommer Jenny hit (som au pair!), ska bli så skönt att få träffa henne igen efter så lång tid. Det är egentligen sjukt, vi kommer att bo 20-30 minuter i bilavstånd ifrån varann. Hur lyckas man hamna så nära varann när usa är så stort? :-)

På måndag har jag varit i USA i tre veckor, 49 to go. Nu ska jag sluta svamla och återgå till att leta kurser!

Jag och underbara Hampus i somras